Dag 14.

Inatt var jag vaken 02-05. Efter många om och men somnade till slut Emmy och jag bäddade ner henne i sin säng som jag alltid gör och sedan och la jag mig för att få den sista timmen sömn innan klockan ringde 06:30. Drygt fyra minuter senare möts jag av ett glatt "Heeeej!"... Fyra minuter och ungen trodde att det var morgon..! 

Som tur var kom hon till ro i vår säng och jag kunde slumra lite till även om jag inte låg bekvämt.

Är det konstigt att man jämt är trött? 

Och gissa vem som snarkade som djupast när det var dags att gå upp? En ledtråd, hon är 1,5år...

Upp och iväg till jobb i alla fall. Känns så tråkigt att aldrig ha ork till mer än "det man måste". Jag vill orka engagera mig, leta inspiration till nya grejer att göra med barnen, tycka att det är roligt att gå dit... Men hur är det möjligt när man nästan går i sömnen?

Hoppas verkligen att vi snart har en bra sömnperiod igen!